Som du kanske märker av bilden här ovanför så tycker jag väldigt
mycket om min hemstad. Visserligen snackar jag inte
"bre Götebosska" men jag vet hur man seglar en skuta och kör
en spårvagn. Och det är nog mer än de flesta kan skryta med.
Nu när vi ändå är inne på Göteborg så kan det vara på sin plats
med en liten göteborgshistoria. Som sig bör handlar den om
Kal och Ada:
Så en liten Göteborgsk ordlista kanske skulle sitta fint?
Orden här nedanför är vanliga i Göteborgsk slang men jag kan inte
garantera att alla har Göteborgskt ursprung eftersom en del används även
i andra delar av landet. Tack alla som bidragit med ord!
|
Abrovinsch
|
Provisorisk lösning. T.ex. "Jag hade ingen skruv så jag gjorde
en abrovinsch med tejp." Uttalet "abrovink" förekommer också.
|
|
Baitans
|
Jättestor eller rejäl. T.ex. "Kanelbullarna i Haga är
baitans!" = "Kanelbullarna i Haga är jättestora!".
|
|
Bamba
|
Skolmatsal. Förkortning av "barnbespisning".
Göteborgarna säger bamba
ända upp på gymnasiet och ibland även på universitetet!
|
|
Bröta
|
Föra oväsen eller stöka runt. Bröt = buller och brötigt = bullrigt.
|
|
Bäsa på
|
Dra på i full fart / att ge gärnet. Full bäs = Full fart.
|
|
Bördig
|
Schyst / snäll. Stavas med "r" men r:et uttalas inte
utan istället uttalas d:et mjukt.
|
|
Döna
|
Föra oväsen / dundra / dåna.
Men även som "Döna iväg" = skjuta iväg hårt, t.ex. en fotboll.
|
|
Exter
|
Dumheter / ovanor. T.ex. "Han har såna exter!" = "Han har sådana
dumheter för sig!"
|
|
Fippla
|
Pilla / peta / knåpa. Oftast i meningen att göra något onödigt krångligt
och långsamt.
Närbesläktat med feppla.
|
|
Feppla
|
Fumla. I formen feppligt kan det också betyda krångligt / komplicerat.
|
|
Flö
|
Flytta, stick iväg. T.ex. "Flö på dig!" = "Flytta på dig!".
|
|
Go
|
Knäpp. T.ex. "E du go eller?"
= "Är du knäpp eller?" och "E du go i hövvet eller?".
Sedan finns det förstås "Goa gubbar" vilket konstigt nog betyder
"Mysiga gubbar".
|
|
Gör, göra
|
Förstärkningsord. T.ex. "Gör gott" eller "Göra gott"
= "Väldigt gott". Notera att g:et uttalas som "g", inte som "j".
|
|
Göra, gira, gura, sylta
|
Att gnugga snö i någons ansikte (mula).
I västra Göteborg används mest Göra och Sylta,
på Hisingen används mest Gira och i Kallebäck och
Redbergslid används mest Gura.
Notera att g:et uttalas som "g", inte som "j".
|
|
Himla
|
Förstärkningsord. T.ex. "Himla käckt!" = "Väldigt praktiskt!"
Tack vare Kurt Olsson (Lasse Brandeby) har ordet nu blivit en del av rikssvenskan.
|
|
Hånka, hänka
|
Det militärer kallar att tolka. T.ex. att åka cykel med bogsering efter en moped.
|
|
Kinne
|
Biograf, kinematograf, kinotek. Används numera mest i Västergötland, runt Borås.
|
|
Kirra
|
Ordna, fixa, klara av. Ordet utlånat till 08:orna.
|
|
Knö
|
Trängas eller knuffas. T.ex. "Knö inte!"
men även som "Knö på dig!" = "Flytta på dig".
|
|
Käckt
|
Rikssvenska och göteborgska: Käck person = Pigg, frimodig, trevlig person.
Göteborska: Käckt = Praktiskt, fiffigt, bra.
T.ex. "Himla käckt!" = "Väldigt praktiskt!"
eller "Vilken käck pryl!" = "Vilken fiffig pryl!".
|
|
La
|
Väl. T.ex. "Det kan la du göra?"
|
|
Läska
|
Fresta, locka, reta aptiten. På rikssvenska verkar läskande betyda uppfriskande
medan på Göteborgska betyder det frestande.
T.ex. "Det är läskande att stjäla diamanten som ligger framme."
|
|
Môla
|
Vräka i sig mat. T.ex. "Det var så gott så jag bara môla!"
|
|
Môsa
|
Masa. Arbeta eller gå långsamt. T.ex. "Môsa inte!" = "Skynda dig!"
|
|
Måckligt
|
Avundsvärt. T.ex. "Han var måcklig som fick den största glassen!"
|
|
Natta
|
Dåligt, värdelöst, hopplöst.
T.ex. "Det var rena natta." = "Det var hopplöst."
Kommer nog från det rikssvenska uttrycket "nattsvart".
|
|
Paff
|
Används: "Cykeln är paff." = "Cykeln har
punktering." En göteborgare blir aldrig paff, han
blir häpen.
|
|
Parra
|
Väldig fart.
T.ex. "Han hade en himla parra." = "Han hade en väldig fart.".
|
|
Rundstycke
|
Litet, runt, vitt bröd. I Stockholm kallas det för fralla.
|
|
Skit
|
Förstärkningsord. T.ex. "Skit gott" = "Väldigt gott".
Orsakar ofta en del misssförstånd när vi göteborgare är ute och reser.
|
|
Skångra
|
Skaka och föra oväsen på en gång.
T.ex. de gamla spårvagnarna skångrade.
|
|
Smeka
|
Smörgås.
|
|
Svale
|
Trappuppgång (och förstuga). T.ex. står min cykel just nu i svalen.
|
|
Sveriges framsida och baksida
|
Sveriges framsida = västkusten.
Sveriges baksida = östkusten.
|
|
Tapp, bensintapp
|
Bensinstation, mack. Ordet är visserligen gammal rikssvenska
men används fortfarande mycket ofta på Göteborgska.
|
|
Tetig
|
Någon eller något som är lite konstigt
eller knäppt. T.ex. "Han var änna tetig." =
"Han var allt lite konstig."
Men även som "Åh, va tetigt." =
"Åh, va jobbigt/irriterande."
|
|
Tjomme
|
Udda typ, kille, man. T.ex. "Jag träffade en tjomme på stan
som försökte sälja grankottar."
|
|
Tjotta
|
Kasta. T.ex. "Tjotta iväg." = "Kasta iväg (långt).".
|
|
Tjottaheiti
|
Långtbort / långbortistan. Uttrycket "tjottaheiti" verkar
vara MYCKET vanligare på Göteborgska än uttrycket "långtbortistan".
|
|
Träd
|
Krukväxt. Även mycket små krukväxter kan kallas för träd.
|
|
Tyken
|
Uppkäftig / oförskämd.
|
|
Vase
|
Litet barn, oftast liten pojke. T.ex. "Hej min lelle vase." =
"Hej på dig lilla pojke.".
|
|
Vesen
|
Trött och hängig. "Man blir änna
rätt vesen när man är bakfull."
|
|
Åpen
|
Glupsk, girig. T.ex. "Åpa dig inte!" = "Ta inte allting,
vi vill också ha!"
Kan även gälla andra saker än mat.
|
|
Änna
|
Nästan, liksom. T.ex. "De e
la änna konstigt?" = "Det är väl liksom konstigt?"
|